Mentalt äventyr i dårarnas cirkel

0

24 timmar, runt runt. Det är få som man nämner det för som tycker att det är normalt. Och det är väl just en av anledningarna till att det lockar mig. Jag faller alltför lätt in i de bekväma vanor som vårt moderna, svenska liv har skapat och jag behöver utmana mig själv. Utmana mig att gå bortom det bekväma, bortom de gränser som jag tror finns för min kropp och mitt sinne. Jag längtar efter att ge mig in i ett mentalt äventyr i dårarnas cirkel.

Det handlar om Personliga Rekordens Tävling i Växjö Tipshall, nu till helgen, 15-16 december. Jag har alltså anmält mig till mitt första 24-timmarslopp. Tidigare har jag som längst sprungit i 90 kilometer och aldrig varit i rörelse i mer än 14 timmar. Vad som händer efter det har jag ännu ingen aning om.

Som om det inte vore nog med att springa några hundra varv inomhus har förberedelserna inte varit särskilt gynnsamma för ändamålet. Att vi fick vårt tredje barn i september har förstås varit fantastiskt. Men tre småttingar under 5 år ger inte en idealisk livssituation för ultraträning. I november började jag dessutom på nytt jobb och tiden har inte längre räckt till för att skriva för ultramarathon.se. För sju veckor sedan sa min högra hälsena ifrån när jag flög fram runt Växjös sjöar och den gäckar mig fortfarande.

Att inte ge upp

Men det är alltid lätt att hitta ursäkter till varför man ska ge upp. Under ett 24-timmarslopp lär man brottas med sådana tankar väldigt länge. Om bara kroppen håller hoppas jag att alla de ursäkter som min hjärna vill förmedla till mina ben att sluta springa kan förvisas till periferin i min mentala kamp med mig själv. I så fall kan jag nå 100 miles, i den bästa av världar till och med längre än så. Men min tidsplan ger mig 94 kilometer efter 12 timmar och det är mitt första delmål. Klarar jag det så är allting efter det en lärprocess för framtida äventyr i vackrare miljöer utomhus.

Jag ser också fram emot det sociala, att prata med andra dårar om sånt som är viktigt i livet. Ultracommunityt är en väldigt omtänksam skara människor där det alltid är nära till hjälp och ett stöttande ord.

För att optimera mina möjligheter, trots bristfälliga förutsättningar, har jag tagit kontakt med några företag vars grundvärderingar jag uppskattar och vars produkter eller tjänster jag tror på. Även om jag har blivit sponsrad med skor, ett antal Vespa-påsar, en Stryd-effektmätare och ett konto på HRV4Training är det som jag skriver nedan snarare anledningar till att jag kontaktade dem.

Skor

Mitt skoval blir Topo Athletic Ultrafly 2. Det är en vägsko med 5 mm drop, 23-28 mm stackhöjd och en vikt på 283 gram. En lagom balans för att springa långt, med bra dämpning, låg vikt och lagom drop för känsliga vader.

Topo Athletic Ultrafly 2

Topo grundades 2013 av Tony Post (därav namnet Topo) och gör skor som är naturliga för foten. Det som kännetecknar Topo-skor är en stor tåbox (så som vår fot är skapad), en åtsittande passform runt mellanfot och häl, lågt tådropp (0-5 mm) för ett naturligt löpsteg och låg vikt.

Förutom en bekväm sko som låter mig springa naturligt väljer jag gärna Topo även för deras grundvärderingar. De vill dessutom göra skillnad genom ett aktivt ansvar för miljön (t.ex. genom materialval och tillverkningsprocess), för lokalsamhället (t.ex. genom att donera skor och frivilligengagemang) och genom en positiv syn på och värdesättande av relationer (med anställda på alla nivåer, leverantörer, återförsäljare och ambassadörer).

I en värld där skoindustrin drivs mer av kommersiella intressen än vad som faktiskt är bra för våra fötter och för vår värld kan jag få dubbel effekt genom att springa med skor från Topo. Det är därför som jag tog kontakt med just dem för att få testa Topo Athletic Ultrafly 2 på mitt första 24-timmars.

Energi

Enligt mitt tilltänkta tidsschema ska jag köra block med 17 minuter löpning och 3 minuter gång. Under gåpartierna, som alltså blir var 20:e minuter, intar jag energi. Basen blir sportdryck från Tailwind, men en av de tre gåpauserna per timme tar jag en halv bar från Umara tillsammans med vatten. Dessutom äter jag ostkaka (eller annat) varannan timme och varannan timme tar jag en Vespa. Och så salt, två salttabletter från Umara i timmen plus saltgurka, saltade potatisar, saltat avokado- och bananmos mm. Salt är viktigt för att kunna hålla en vätskebalans som optimerar prestationen.

Vespa är den stora hemligheten i den här ekvationen. I korthet är Vespa en naturlig katalysator för optimerad fettförbränning, i formen av en blandning av naturligt förekommande ingredienser från bin och getingar. Vespa är alltså inte någon gel som tillför kroppen snabba kolhydrater, utan en katalysator för att bättre och snabbare omvandla fett till energi. I kombination med en fettbaserad kost, intag av strategiska kolhydrater i samband med intensiva eller långa träningspass gör det att kroppen behöver mindre tillskott av snabba kolhydrater.

Vespa.

Under ultralopp använder ju kroppen huvudsakligen fett för energi, då de kolhydratdepåerna tar slut efter ett par timmar och kroppen kan inte tillgodogöra sig lika mycket kolhydrater genom t.ex. sportdryck, bars eller gels, som man gör av med. Att då kunna effektivt kunna omvandla fett till energi är en nyckel till både prestation och en välmående mage.

Vespa och den modell som de kallar “Optimized Fat Metabolism”, eller OFM, har bevisligt positiv effekt. Kända ultralöpare i den här skolan är t.ex. Zach Bitter, som har slagit världsrekord på 100 miles både på bana och trail, Jeff Browning, vars ultralånga ultrakarriär inbegriper många segrar, i bl.a. Hardrock 100, och pålitliga topplaceringar i Western States varje år, och Timothy Olsen, som hade banrekordet på Western States innan Jim Walmsley till slut lyckades slå det i år.

Andra verktyg

Andra verktyg och prylar som jag har stor användning för både under träning och tävling är t.ex. Stryd. Stryd mäter effekt och underlättar för att kontrollera sitt tempo och sin ansträngningsnivå, inte minst i inledningen av en ultratävling. Det är betydligt mer pålitigt än att lita på pulsen. Jag har använt Stryd under träning, men testar den nu för första gången på tävling.

Varje morgon brukar jag läsa av min heart rate variability. Det hjälper mig att veta om kroppen är återhämtad och hur mycket stress som träningen och andra livsfaktorer har åsamkat. Till detta använder jag appen HRV4Training. Den rekommenderas varmt för den som vill ha hjälp att besluta hur hårt man ska träna eller om kroppen behöver vila.

I slutänden är det naturligtvis upp till mig själv att åstadkomma det jag vill. Då det är min debut på en så här lång distans ser jag det på många sätt som en lärprocess under kontrollerade former. Det kommer att bli en fantastiskt spännande helg!

Följ tävlingen

Följ tävlingen via jogg.se (liveresultat) och live-sändningar var fjärde timme på denna webbsidas relaterade Facebook-sida Ultralöpning med Pace on earth.

Share.

About Author

Instagram: @ultrawestis

Leave A Reply