Segerintervju med Helle Manvik, damsegrare i Aktivitus Trailrace 100 miles 2019

0

Det blev på många sätt en kamp mot henne själv. Av 50 startande i det tredje Aktivitus Trailrace 100 miles var Helle Manvik en av bara två kvinnor. Bekymmer med en kronisk sjukdom och 100 miles på en backyard ultra 4 veckor tidigare gjorde att uppladdningen inte var optimal. Men i mål kom hon, under silvermedaljtiden dessutom, och nu kan hon skryta med att som enda kvinna ha tagit sig igenom det tuffa loppet runt Göteborg.

Att namnet Helle Manvik klingar norskt är ingen tillfällighet. Även efter 12 år i Sverige är hon norsk medborgare. Hon föddes i Oslo för snart 43 år sedan, men växte upp i kuststaden Larvik ett par timmar söderut. Under hela 1990-talet och fram till 2007 tävlade hon på landslagsnivå i fälttävlan och hästhoppning.

Just 2007 flyttade hon över landsgränsen till Mellerud i Dalsland och löpningen, som alltid funnits där, kom efterhand att ta över alltmer. Ultratävlingsdebuten skedde på Ultravasan 45 2014. Snart började hon placera sig på pallplatser och 2016 vann hon sin första ultratävling, när hon dessutom var totaltvåa i Borås Ultra Marathon 100 miles, debuten på sträckan.

Hon tävlar både för norska ultraklubben Romerike Ultraløperklubb och för den lokala OK Kroppefjäll, där hon även arbetar som kanslist. Liksom TEC-vinnaren Anna Carlsson uttrycker hon löpningen som något som får henne att känna sig levande, som får henne att uppleva, inte bara leva, livet och något som hon gör för att hennes kropp är skapad för rörelse.

På sin blogg skriver hon öppenhjärtigt om sin 30-åriga kamp mot det som hon för bara ett par år sedan fick diagnosticerat som WED/restless legs. Förtvivlan, smärta och sömnbrist var en del av vardagen. De vakna nätterna tillbringades vid datorn, där hon till slut googlade fram “restless legs” och alla symptomen verkade stämma. Men det tog fortfarande tid innan hon blev förstådd och fick den hjälp och medicinering som hon behövde, det var två år sedan.

Nästa insikt var att hon troligen även har celiaki, glutenintolerans. Det var så sent som i år. Genom att undvika gluten kunde hon dra ner på Sifrol, medicinen mot WED/restless legs. Men istället har hon känt en ny, obekant muskeltrötthet och känt sig tung i kroppen. Hon ställde sig alltså på startlinjen till Aktivitus Trailrace med en stor dos osäkerhet på vad kroppen egentligen skulle ge för svar.

Med den glädje hon har till att tävla hade hon dessutom många tävlingsmil i benen vid start. Fyra veckor före Aktivitus Trailrace sprang hon 100 miles på The Great Dane Backyard Ultra, i närvaro av Gary “Lazarus Lake” Cantrell. Två löpare sprang längre i den tävling som också gav en så kallad “Golden Ticket” till originalet, Big’s Backyard Ultra i Tennessee, USA.

Två veckor efter backyard-tävlingen startade hon på 6-timmars, årets andra, under Löparkalaset i Göteborg. Men den där obekanta stelheten i musklerna gjorde att hon fick bryta halvvägs.

Men till tävlingen då, den tredje upplagan av Aktivitus Trailrace. 50 löpare stod alltså på startlinjen kl. 20 på fredagskvällen den 26:e april. Bara två var kvinnor och bara en av dem kom att ta sig i mål. I det ovissa startfältet såg Helle Manvik till och med ut att kunna konkurrera om totalsegern. Men själv kände hon sig osäker. Så här berättade hon för ultramarathon.se efteråt.

Foto: Fredrik Andreasson

ultramarathon.se: Grattis till en god prestation i helgen och första kvinnliga finisher på ATR!

Helle Manvik: Tack! 😍🌹Var väldigt försiktig första halvan i och med allt som varit sista tiden, var väl lika mycket det mentala som gjorde att det kändes bättre och bättre undervägs. När jag började lita på att kroppen fungerade. Känns så skönt att veta att jag är på väg tillbaka igen🤩👌

ultramarathon.se: Vad härligt att det kändes så positivt ändå! Vad hade du för ambition med tanke på hur du kände dig innan?

Helle Manvik: Jag vet ju att uthålligheten har jag, och att jag i regel tål en rätt hård öppning utan att vägga, så jag hade väl tänkt att köra på mera från start som vanligt och se hur länge det höll.

Hade hoppats på lite mer konkurrens från den andra damlöparen, men jag blev ju ”ensam” i min klass rätt snabbt, och då hamnar man lite i ingenmansland. Så då fegade jag väl lite mycket första halvan.

Så även om jag nu är liite missnöjd med det beslutet, var det kanske rätt att få ett bra lopp nu, rent mentalt. Få tillbaka känslan av mästring, och det gjorde jag😊

ultramarathon.se: Ja, statistiskt sett skulle du kunnat vara med uppe i toppen. Men med tanke på bakgrunden, vad tar du med dig från tävlingen?

Helle Manvik: Tycker det är tufft och häftigt av arrangören att våga lägga en så svår bana, helt obanat på sina ställen, samtidigt som man får se de finaste platserna i Göteborg. Jag har aldrig varit i Botaniska förut. Nästan så jag stannade och luktade på blommorna🤣 Verkligen en bana med stora kontraster!

Personligen har jag jobbat mycket med min energiplan och nu satt den äntligen hela loppet, det var väl en del utav orsaken till att jag kände mig mycket starkare i slutet än jag brukar även i vanliga fall.  Energiintaget brukar vara mitt kryptonit. Visst gjorde banans svårighetsgrad att det gick långsamt, men man blir ju trött ändå i och med att man är ute i så många timmar. Så den kommer jag ta med mig vidare.

Det och en god portion kaxighet!🤩 Bara att genomföra ATR100 är en bedrift att vara stolt över.

ultramarathon.se: Ja nog är det något att vara stolt över! Vad är nästa målsättning?

Helle Manvik: Åker till Transylvanien om lite över 14 dagar!

Lite tight kan man tycka, men no pain no gain som det heter!! ( Eller kanske hellre no brain, no pain😂). https://www.transylvania100k.com

ultramarathon.se: Ojdå, 100 miles på backyard, 100 miles i tuff göteborgsterräng 4 veckor senare och sedan bergslopp på 100 km 6 veckor senare, det var ett tufft schema!

Helle Manvik: Tycker det är så roligt att tävla!!😉👍 Men jag har begränsat mig! Skall bara springa 85 km-distansen i Transylvania. 👍

ultramarathon.se: Ja, det är ju förstås ingenting 😀 Hur har du klarat att upprätthålla så stor mängd träning även när du har haft stora problem med restless legs och sömn? Blir inte återhämtningen lidande?

Helle Manvik: Jag brukar skoja med mina löparkompisar att alla ultralöpare behöver några superkrafter för att överleva. Mina är min löpekonomi och blixtsnabba återhämtning.

Sanningen är nog kanske mera att jag ligger långt under egentlig  kapacitet. Jag hoppas jag kanske kan börja trycka lite mer på de gränserna nu. 👍😊

Alla resultat från Aktivitus Trailrace 100 miles

Läs Helle Manviks blogg

Share.

About Author

Instagram: @ultrawestis

Leave A Reply