Efter Black River Run 100 miles 2018: segerintervju med Stellan Fries

När Jonas Brantvall inte kom till start och Johnny Hällneby inte hade ett tillräckligt starkt "varför" och klev av när låren gjorde ont, då var 50-årige Stellan Fries i ensamt majestät från start till mål. Det var Stellans första 100 miles-lopp på svensk mark. Hans tid var dessutom två minuter snabbare än Johnny Hällnebys ultradebut 2013 och han har därmed den näst snabbaste tiden på Black River Run 100 miles.

Bakom Stellan var det ytterligare flera som gjorde några av sina bästa ultralopp. Tvåa blev Daniel Ljungdahl, distanserad med drygt 35 minuter. Roger Kjellsson tog ytterligare en 100 miles-medalj, 48 minuter efter och Gustaf Sjösvärd på fjärde plats kapade sitt pers på 100 miles med över tre timmar. Även Magnus Elénius och Mikael Öhman tog sig under 18 timmar och strax däröver var hemmalöparen Bobo Bäckström, som sprang dubbelt så långt som han någonsin gjort tidigare. 17 löpare tog sig under 20 timmar.

På damsidan vann hemmalöparen Karolina Biwall Hellman på 20:25:52.

Ultramarathon.se tog ett segersnack med Stellan Fries.

<br>Ultramarathon.se: Stort grattis till ett fantastiskt lopp! Det var din första 100-milare i Sverige och du är kanske inte så jättebekant för många i ultra-Sverige. Kan du börja med att berätta lite vem Stellan Fries är?

Stellan Fries: Jag växte upp i Stockholm, har alltid tränat, men då var fokuset på alpin skidåkning. Löpningen har alltid funnits där, men det var först 2012 som jag sprang mitt första lopp. Det blev både millopp, halvmaror och en mara. Året därpå testade jag att springa ett 50-miles lopp i England. Det gick bättre än förväntat och gav mersmak. 2014 gav jag mig på mitt första 100 miles lopp. Även det gick mycket bättre än vad jag hade hoppats på och efter det har det bara blivit mer och mer löpning.

UTMB hamnade tidigt på min radar. Tyvärr hade jag otur i lotteriet i två år i rad och kom in först efter tredje året då man har en garanterad plats. Men det kanske var lika bra det? Det gav mig mer tid att vänja kroppen till de långa distanserna.

Ultramarathon.se: Hur gick UTMB och vilka är dina bästa meriter för övrigt?

Fries: UTMB gick både bra och dåligt. Jag kom in som bäste svensk och klarade målet jag hade satt upp på sub 30 h, men det gick inte helt perfekt. Jag gjorde en del misstag. Därför vill jag tillbaks och se om jag kan genomföra det lite bättre.

Det lopp jag är mest nöjd med är South Downs Way 100 miles i juni tidigare i år. Det kändes bra under hela loppet och jag hade inte några direkta svackor. Jag slutade på en andra plats med tiden 15.52. För tre år sedan höll jag på att vinna det loppet, hade en ledning med 20 min när det bara var 7 km kvar, men tyvärr missade jag en sväng och sprang vilse. Det var skönt att få lite av en revansch där nu i somras.

Ultramarathon.se: Spännande. Så till Black River Run. Du utmålades ju som en av favoriterna och höll för trycket. Berätta om loppet!Fries: Som jag sa innan loppet så hade jag inga förväntningar utan försökte bara springa på känsla, jag försökte att inte tänka på tid eller placering.

Jag startade i vad jag tyckte kändes som ett lugnt och avslappnat tempo, men tyvärr var det ingen som hängde på så jag sprang själv från start till mål. Varven rullade på i jämn fart och det kändes bra och kontrollerat. Det ända som var jobbigt var den där stormen Knut (eller vad den nu hette?). Raksträckan förbi åkern innan den första vätskekontrollen var värst. Där var det ren motvind och det blåste så hårt att det kändes som om man stod still! På den sträckan hade jag gärna sprungit i tillsammans med några andra för att kunna turas om att dra!

De första 50 miles sprang jag på 7h06min och hoppades lite på att klara sub 15 h. Men trots att det kändes väldigt lätt de första 70-miles:en blev det tungt mot slutet och jag övergav snabbt idén om sub 15h. Nu gällde det bara att ta det lugnt och inte riskera att krascha!

Ultramarathon.se: Du slog ändå Johnny Hällnebys bästatid och har nu den näst snabbaste tiden någonsin på Black River Run 100 miles. ???? Du hade med andra ord ingen pacer? Elov Olsson var ju på plats för att pacea Johnny, som hann bryta innan. Hade du någon support i övrigt?

Fries: Ja, riktigt kul att nu ha den näst snabbaste tiden på BRR100!

Tråkigt att Johnny bröt, jag hann aldrig prata med honom, så jag vet inte vad som hände?

Det var uppiggande att se en alltid leende Elov Olsson på plats. Efter det att Johnny hade brutit, erbjöd han sig att springa som pacer åt mig! Jag tackade genast ja, det skulle ha varit väldigt kul att springa ett varv med honom! Jag skulle bara springa ett varv till, sen skulle han haka på vid 70 miles, men det var då jag började känna att jag låg på gränsen och jag blev orolig att jag skulle ta i lite för hårt om jag sprang med Elov och då riskera att krascha. Därför ändrade jag mig och valde istället att springa resten av loppet utan pacer, för att bättre kunna lyssna till min kropp. Men jag skulle vilja ge Elov ett jättestort tack för erbjudandet!

Så jag sprang utan pacer, men jag hade världens bästa support man kan tänka sig, dels min mor, som mentalt stöd, och även Mikael Melto och Caroline Jung Elgán! Båda erfarna ultra-löpare som visste precis hur de bäst kunde hjälpa mig. De var alltid glada, stora leenden och samtidigt väldigt effektiva. Såg till att jag åt och drack snabbt för att sedan sparka ut mig ur depån utan att låta mig stå och slösa tid i onödan!

Ultramarathon.se: Som du säger var du ju i princip i ledningen från start till mål och vann övertygande. Hur värderar du vinsten och din prestation?

Fries: Det är svårt att göra några jämförelser, men det är klart att jag värderar vinsten högt och det var extra kul då det var mitt första 100 miles lopp i Sverige. Men prestationsmässigt och känslan i England värderar jag nog snäppet högre. Där avslutade jag riktigt starkt och det tycker jag alltid känns bra.Ultramarathon.se: Hur gjorde du med energiintag?

Fries: Jag hade med mig egen mat/energi som jag åt vid varvningen samt plockade med mig av ut på varven. Jag drack Tailwind under hela loppet och det mesta av energin kom nog därifrån. Jag hade även risbollar, spansk omelett, gröt, buljong och nudlar och Snickers. Under första halvan av loppet gick det bra att äta, men mot slutet blev det mest flytande föda.

Ultramarathon.se: Gott. Hur ser framtiden ut? Kommande mål?

Fries: Inget mer planerat för det här året. Nu först lite återhämtning i några veckor innan jag börjar träningen inför nästa år. Jag får se vilka lopp det blir 2019 beroende på hur det går i de olika lotterierna? Lopp som finns i min bucket list och som jag kommer anmäla mig till är Wester States, Hardrock100, UTMB samt Tour De Geants. Eventuellt springer jag TEC också, men det beror som sagt på hur det går i lotterierna. Jag vill inte springa för många 100 mileare per år, två är nog max.

Ultramarathon.se: Ingen väst för the Swedish 100 Miles Challenge då?

Fries: Jo, det är nog inte helt omöjligt att jag gör någon gång. Det vore kul, men det finns så otroligt många andra lopp som jag också vill göra! Det är svårt att välja.Ultramarathon.se: Ja, och loppen blir bara fler och fler. Stort tack för din tid och grattis igen!

Fries: Tackar! ????????

Resultat Black River Run 100 miles 2018

Herrar

1. Stellan Fries, Uppsala 15:38:21
2. Daniel Ljungdahl, Frosta Multisport 16:13:55 +00:35:34
3. Roger Kjellsson, Team Blekinge 16:26:39 +00:48:18
4. Gustaf Sjösvärd, Hemlingby Löparklubb 16:40:15 +01:01:54
5. Magnus Elénius, Nynäshamns Långdistansklubb 17:04:08 +01:25:47
6. Mikael Öhman, Gotland Trail Run - Åland Chapter 17:43:02 +02:04:41
7. Bobo Bäckström, Västerås 18:07:00 +02:28:39
8. Nils Nilsson, Smoothie Criminals 18:51:54 +03:13:33
9. Ilich Vera, Westeros Trail Running Society 18:55:52 +03:17:31
10. Adam Bernhoff, Stockholm 19:04:49 +03:26:28

Damer

http://www.blackriverrun.se/newsresults/results20182/">Alla resultat från Black River Run 2018

Lästips:Mer om Black River Run – Race Report från Johnny Hällneby 2013