FKT - spring en led på snabbast kända tid
När de flesta tävlingar blir inställda söker sig många nu till andra utmaningar. En sådan är att springa en viss sträcka, ofta en välkänd vandringsled, på snabbast kända tid. Det kallas FKT, Fastest Known Time, och är ett fenomen som är på stark uppgång i ultravärlden.
Vem som helst kan ge sig på en FKT. Man behöver inte anmäla sig till en tävling och man kan springa när man själv vill. Ofta springer man själv, men man kan även springa i par eller en mindre grupp. FKT kombinerar ett tävlingsmoment med en personlig naturupplevelse.
Internationellt finns det många särskilt åtråvärda FKT-rutter, som Appalachian Trail på den amerikanska östkusten, John Muir Trail i Kalifornien eller Bob Graham Round i Englands Lake District. Kilian Jornet fick stor uppmärksamhet i sitt projekt med att sätta rekord för upp- och nedstigning på några av världens högsta berg.
I Sverige är FKT dock fortfarande ett nytt fenomen. Den mest uppmärksammade FKT-prestationen var när Emilie Forsberg sprang hela Kungsleden, 440 km, på knappt fem dagar i juli 2018. Precis ett år senare slog Max Själin Emelies tid med drygt sju timmar, men med avsevärt mindre uppmärksamhet (läs hans rapport här).
Internationell sajt för att registrera FKT
Den internationella webbsida där FKT registreras är fastestknowntime.com. Det är det närmaste “officiella rekord” som man kan komma i en sådan här disciplin, där hederskodex gäller.
I dagsläget finns 21 svenska rutter registrerade där, även om inte alla av dem ännu har ett noterat rekord. Två FKT har i skrivande stund noterats i Sverige i år. Så sent som 13 april sprang Emmy KarnerudKurirleden i Marks kommun på 7 timmar och 11 minuter.
I februari sprang Sten OrsvärnIngegerdsleden, från Uppsala domkyrka till Storkyrkan i Stockholm, på 16 timmar 49 minuter och 56 sekunder. Han sprang leden, som är en så kallad pilgrimsled, till minne av sin mamma vars namn var just Ingegerd.
Kriterier för en FKT
Vem som helst kan registrera en rutt på fastestknowntime.com. Men det finns vissa kriterier för att den ska kvalificera som en FKT. Främst handlar det om att rutten ska vara betydelsefull och tillräckligt distinkt för att andra ska vara intresserade av att upprepa den. Distansen spelar ingen roll, även om sträckor under 8 km eller 150 höjdmeter bör vara särskilt betydelsefulla om de ska tas med.
Underlaget spelar ingen roll, men det ska handla om löpning eller vandring, även om det kan förekomma andra transportsätt för att kunna ta sig längs leden. Exempelvis behöver man ta sig med båt över några sjöar längs Kungsleden.
Tävlingar registreras normalt inte som FKT. I Sverige finns flera ultratävlingar som går längs välkända leder, som exempelvis Swedish Alpine Ultra längs nordligaste delen av Kungsleden, Silverleden på en dag, Bergslagsleden Ultra, Bergslagsleden in 5 days, High Coast Ultra längs Höga Kustenleden och andra som går helt eller delvis längs olika leder. Men för dessa noteras resultat i tävlingarna, även om någon i princip skulle kunna slå FKT på egen hand utan att springa sträckan som tävling.
Dock finns Höga Kusten-leden med i listan, med Jonas Buuds och Johanna Bygdells banrekord från High Coast Ultra som rådande FKT:er.
FKT noteras i olika kategorier, för kvinnor, män, icke-binära och för könsmixade team. Man kan dessutom springa med support (någon eller flera personer som möter upp längs vägen), självsupportat (dvs. vad man kan hitta eller köpa längs vägen, men inte med i förväg planerad support) eller osupportat (ingen extern support överhuvudtaget, vilket främst förekommer på de kortare sträckorna).
Verifiering av FKT
För att man ska kunna notera ett FKT måste man också kunna uppvisa att man faktiskt har sprungit hela sträckan och vad tiden är, inklusive pauser. För bästa trovärdighet ska man annonsera sitt försök i förväg och gärna ta kontakt med den som har det tidigare rekordet.
Man dokumenterar med någon form av GPS-spår, oftast i form av en GPX-fil från den klocka eller mobiltelefon som man använder. Denna laddas upp på exempelvis Strava, Movescount (för Suunto-klockor) eller Garmin Connect.
Man bör med fördel skriva en rapport som beskriver den genomförda utmaningen. Slutligen bör man ta bilder längs vägen och ladda upp bilder till fastestknowntime.com. Bilderna innehåller oftast metadata som tid och plats, som ytterligare kan verifiera var man har sprungit.
Observera att den totaltid som redovisas är tiden inklusive pauser, inte enbart tiden i rörelse.
https://ultramarathon.se/?p=3085&preview=true&_thumbnail_id=3086">Förhandsgranska(öppnas i en ny flik)
Live-tracking
Även om man kan rapportera om sin FKT i efterhand är det av flera anledningar en fördel att berätta om sitt försök i förväg. Då kan andra följa under tidens gång, vilket ger prestationen ett högre värde och större trovärdighet.
Man till exempel dela sin position i realtid med en mobilapp som Strava Beacon, vilket även är en trygghet för anhöriga. Stravas Beaconfunktion är dock en del av Stravas betaltjänst. Ett annat alternativ är Garmin Connect Livetrack, som är tillgänglig för Garminklockor med tillhörande mobilapp. Endomondo har möjlighet till livet-tracking. Man kan även använda en dedikerad GPS-tracker.
Många delar rapporter, bilder och videoklipp i sociala medier under resans gång.
Del 2, om FKT i Sverige
I den andra delen om FKT kommer vi att gå igenom rutter i Sverige som redan har FKT noterade eller som kan vara av intresse för flertalet löpare att springa.