Lisa Amundsson, 61 — landslagslöparen som visar att det aldrig är för sent att börja med ultralöpning
Hon blev riksmästare i sin 24-timmarsdebut som 56-åring, hon är den äldsta deltagaren som klarat 100 miles i backyard ultra-originalet i USA och vid fyllda 60 gjorde hon landslagsdebut. Lisa Amundsson är en järnlady med pannben av stål som gång efter annan visar att det aldrig är för sent att börja med ultralöpning.
Sommaren 2010 hade Lisa Amundsson fyllt 50 år. Hon hade inte tränat på över 20 år. Men nu hade ett gäng kvinnor i sina bästa år bestämt sig för att springa Tjej-Lidingöloppet, 10 kilometer. Det blev början på något som Lisa nog aldrig hade kunnat förvänta sig.
– Den glädjen efter att ha klarat det loppet, utbrister Lisa.
När hon väl var igång fanns det ingen återvändo. Men det tog ett tag innan löpningen blev det viktigaste, även om det blev Göteborgsvarvet några gånger. Det blev mest cykel, med Tjejvättern, Halvvättern och Vättern runt, även om träningsmöjligheterna för cykling på den lilla ön Koster utanför Strömstad blev begränsande.
2012 anmälde hon sig till en löparresa med New York Marathon två år senare. Som träning inför det loppet sprang hon faktiskt en 6-timmarstävling 2013.
– Nu hade jag även hittat löpningen ordentligt. Borås 6-timmars hade jag ingen aning om vad det var för lopp, jag minns att det regnade hela tiden. Det var mest ett sätt att få till träning inför kommande lopp, säger Lisa.
Den egentliga ultradebuten skedde 2015, i en tävling som blev mycket längre än vad hon hade räknat med, TEC 50 miles (80,47 km)
– Jag trodde det var 5 mil när jag anmälde mig. Jag tyckte alla som sprang 100 miles var helt galna. Hur är det möjligt att springa så långt? Men jag stod själv på startlinjen året efter.
Även om Lisa sprang nästan 100 km i sin 12-timmarsdebut på PRT 2015 och alltså sprang 100 miles på TEC 2016 var det många som höjde på ögonbrynen när hon ett hett sommardygn 2016 gick och vann riksmästerskapet i 24-timmarslöpning, i sin debut. 176,641 km innebar en sjätteplats i världen i kvinnor 55 det året (och bara 700 meter från tredjeplatsen).
– Ja, oj vilket lopp och att vinna var helt galet. Jag minns att det var väldigt varmt och underbara medlöpare, berättar Lisa.
Samma år vann den då fortfarande ganska anonyma Lisa PRT 24-timmars. Men även om hon håller en låg och ödmjuk profil är det numera få som inte vet vem Lisa Amundsson är. Hon radar upp 100-milesdistanser i 24-timmarslopp och backyard ultra-tävlingar, med en stabilitet som få. 2018 totalvann hon Älvdalen Backyard Ultra, efter att ha sprungit två extravarv på egen hand för att passera de 32 varv hon gjorde i Trosa tidigare samma år (när hon ville bryta för att hinna med tåget).
Med de meriterna blev hon 2019 den äldste deltagaren i den tävling som numera kallas för VM i backyard ultra, originalet på grundaren Gary “Lazarus Lake” Cantrells egen bakgård i Bells Buckle, Tennessee, Big Dog’s Backyard Ultra.
– Jag har inte förstått att det har gått så bra som det har gjort innan jag vid 58,5 års ålder fick åka till USA och springa hos Laz. Jag är inte snabb, men har ett starkt pannben, därför passar ultra mig, säger Lisa.
När hon får frågan om vilka hon ser som sina största framgångar blir det en diger lista. Hon har hunnit med många långa äventyr och upplevelser, som att springa tvärs över Sverige i Trans Sweden och när hon till slut sprängde 18 mil på 24-timmars bara tre veckor innan hon fyllde 60. Hade svenska åldersregler gällt även internationellt hade hon varit bäst i världen i kvinnor 60 det året. Bäst i världen!
– Det trodde jag aldrig skulle vara möjligt. Och Viadal 6-dagars där jag trots ryggproblem inte gav upp.
För Lisa ger aldrig upp. Det är som att hon lägger i sin Lisa-växel och sen trummar hon bara på när andra omkring henne ger upp. Och än är hon inte nöjd.
– Kalendern för 2022 är nästan full. Jag vill slå alla mina distanser på tidslopp, då har jag något att jobba på, säger Lisa Amundsson och avslutar med en mening hon inte kunde ha uttalat som 50-åring för tio år sedan.
– Löpningen är mitt liv!