Mitt första pass

Min normala träning i ultralöpningssammanhang har länge varit att träna på att låta kroppen bli effektiv vid lågpuls. Så mycket långsamma pass helt enkelt. Det hemliga vapnet har möjligtvis varit att jag gillat att träna i backe, fast även här med en lat inställning, låg puls har varit mantrat.

Det riktiga fokuset på UTMB tänker jag inte börja med förrän 1 juni, ca 3 månader innan start. Men innan dess har vi en löparresa till Spanien som kommer ge en bra bas att jobba ifrån. Och jag har faktiskt redan börjat peta in lite pass av annan karaktär än min vanliga träning. Jag har börjat styrketräna med vikter, och jag har börjat träna på att gå uppför. Metoden har varit att ställa löpbandet på 20% lutning och sedan träna på att gå.

Idag tog jag det steget längre. Jag inser att på UTMB med 10 000 höjdmeter på 170 km kommer jag inte kunna undvika att anstränga mig en hel del. Att ta sig effektivt uppför bergen i alperna kommer definitivt medföra pulsökning vare sig jag vill det eller inte. Så idag fick det bli intervaller. Men jag gjorde dem naturligtvis på mitt sätt.

Löpbandet på 20% och sedan började jag traska. Höjde farten successivt så efter 20 min hade jag fått upp pulsen till 140. Då började intervall-blocket. 3x 15 min på motsvarande maratonansträngning, för mig ca 160 i puls. Jag fortsatte att skruva upp tempot på löpbandet så att min power-walk blev riktigt hetsig. Och jobbig. Sanslöst jobbig. Fick upp pulsen till 160 men efter ca 3 min kände jag mig heeeelt slut, lyckades bita ihop och fortsätta men kände att det här med intervaller inte riktigt är min grej... 5 min paus där löpbandet fick gå ner till 15% och pulsen ner till under 140, sen var det dags igen. Men set nummer 2 var betydligt lättare än den första plågan. Pulsen gick sedan snällt ner igen under set-vilan och jag lyckades verkligen genomföra tre stycken stenhårda promenad-intervaller.

90 minuter blev det totalt och 1600 höjdmeter. Nu har jag tjuvstartat.