Showen i Nardò: pengar, pacers och en tid som inte räknas
Vad betyder det att vara förste man att springa 100 km på under 6 timmar, om det sker med otillåtna hjälpmedel? Vad betyder det för sporten när ett skoföretag ordnar ett hemlighetsfullt projekt, där två världsrekordhållare deltar? Detta skedde natten till måndagen, 26 augusti 2025, och en förhållandevis okänd sydafrikan blev först att på detta sätt springa under 6 timmar.
Det var Adidas som ordnade projektet, Chasing 100, som det inte kommit ut mycket info om. Litauern Aleksandr Sorokin, som har det officiella världsrekordet på 6.05.35, har antytt en del om Chasing 100 i sociala medier, men få detaljer har kommit ut. Adidas gick själva ut i torsdags med att det var på gång.
Och i natt var det alltså dags. Sorokin själv stod på startlinjen, tillsammans med världsrekordhållaren på 50 miles Charlie Lawrence från USA, trefaldige Wings for Life-vinnaren Jo Fukuda från Japan, Ketema Negasa från Etiopien (som för fyra år sedan slog ett sedermera överträffat världsrekord på 50 km) och sydafrikanen Sibusiso Kubheka. Sorokins polske coach Sebastian Białobrzeski var också på plats i Nardò i den sydöstra hälen av Italien.
Starten gick vid midnatt och löparna sprang på en testbana för bilar, Nardò Ring. Där har en mängd hastighetsrekord satts sedan slutet av 1970-talet, bland annat 24-timmarsrekord för bilar i olika klasser (7 740 km som totalrekord).
Regelvidring utrustning - i innovationens namn
Adidas har stöttat de fem löparna på alla möjliga sätt, i förberedelser och med ny, innovativ utrustning. På fötterna hade de till exempel i Adidas Adizero Evo Prime X, som ska ha en mellansula på 60 mm. Det är väldigt högt över de 40 mm som World Athletics tillåter. Specialdesignade linnen och kylvästar var också en del i Adidas-kittet.
Precis som Nikes tidigare projekt när Eliud Kipchoge sprang marathon under 2 timmar förekom pacers och en bil som noggrant höll planerad hastighet.
Hur gick det?
Slutresultatet? Aleksandr Sorokin sprang på 6:04:10, en dryg minut snabbare än hans eget världsrekord. Charlie Lawrence sprang på 6:03:47 och tog sig inte heller sig under 6 timmar. Det gjorde däremot sydafrikanen Sibusiso Kubheka. 5:59:20 är det snabbaste någon har sprungit på 100 km.
Men vad betyder det egentligen? Och vad innebär det när någon på riktigt, med tillåtna skor och under kontrollerade former i en vanlig tävling, springer under 6 timmar?
Aleksandr Sorokin kallade det själv för kanske sitt “last shot”. Charlie Lawrence sa i Adidas’ reklamvideo inför loppet: “The competitor in me wants to say, I was the first one to break 6 hours in the 100K”.
Varför regler spelar roll
Det finns regler i idrott av en anledning. Prestationer ska i möjligaste mån kunna jämföras och ske på lika villkor. Visst sker teknisk utveckling, många gånger snabbare än vad regelverket hinner med och med gigantiska ekonomiska incitament från de stora skoföretagen. Men det finns åtminstone regler. Det handlar om kontrollmätning, oberoende översyn, dopingregler, vilka skor man får springa i, i vilken mån pacing är tillåten osv.
Att medvetet bryta mot dessa regler är i grund och botten ett hot mot den idrott som dessa atleter utövar. Mot de sportsliga ideal som ligger till grund för att mäta prestationer mot varandra. Och i förlängningen också ett svek mot alla dem som med ärliga metoder försöker åstadkomma det som Adidas betalade de fem löparna för att göra i natt, att springa 100 km under 6 timmar.
Rekordet skulle snart fallit ändå
Det var egentligen bara en tidsfråga innan det skulle ske. På ett ärligt sätt alltså. 6:05:35 är egentligen ett ganska dåligt rekord i jämförelse både med marathon och med Sorokins eget 319,6 km på 24 timmar. Med rätt incitament för att locka de bästa löparna - vilket absolut inte behöver innebära de snabbaste maratonlöparna, då 100 km kräver helt andra egenskaper - då skulle någon springa under 6 timmar. Om VM hade skett på en snabbare bana, med mindre kupering och under svalare förhållanden än i Bengaluru, Indien, i december förra året, ja då hade vinnaren Jumpei Yamaguchi klarat det den dagen.
Pengar, prestige och trovärdighet
Men nu pumpar alltså ett skoföretag in massor av pengar för att sätta sitt namn i samband med en sådan här händelse. Och fem löpare väljer att medverka i ett regelvidrigt upplägg för att vara först, vilket ljus sätter det därigenom på de prestationer som de har gjort tidigare? Om Charle Lawrence och Aleksandr Sorokin är beredda att göra vad som helst för att bli först under 6 timmar på 100 km, vad säger det då om deras tidigare världsrekord?
Nu lyckades ingen av dem bli först. Istället fick Sorokin, som fyller 44 om en månad, kanske en sista möjlighet att tjäna pengar på sin löpning genom att medverka i en show när hans rekord blev slaget av en okänd sydafrikan. Eller ja, rekord är det givetvis inte på något sätt. Men Sibusiso Kubheka är bara en av säkert ett tjog sydafrikaner som skulle kunna göra samma sak, med tillräckligt många otillåtna hjälpmedel för att göra det som kroppen annars inte skulle klara.
Vem är Sibusiso Kubheka?
Kubheka är 27 år. För fyra år sedan blev han sexa i sydafrikanska mästerskapen på halvmarathon, på 1:01:36. Samma år, i maj 2021, blev han femma i Nedbank Runified Breaking Barriers 50 km, ett lopp för dem som vill springa snabbt på 50 km, på 2:42:56. Trefaldige Comradesvinnaren Tete Dijana har tävlingsrekordet på 2:39:04 från 2023.
De båda nämnda resultaten är det bästa som Kubheka har gjort på tävling. 120:e man i världen på halvmaraton 2021.
Och nu kan han alltså stoltsera med att vara den förste i världen att springa 100 km på under 6 timmar. Eller är det något att vara stolt över egentligen? “I am so happy to walk away with a new personal best of 6:04:10 (3:38 min/km)”, skriver Aleksandr Sorokin efter loppet.
Förstör för sporten
Men det skedde på ett sätt som i praktiken gör tiderna meningslösa. Vad skulle 5:59:20 innebära i en verklig tävling med tillåtna skor? Hur snabbt skulle världsmästaren Jumpei Yamaguchi ha sprungit i sina Hoka-skor om han var med i natt?
Sådana här iscensatta evenemang förstör för sporten. Det urlakar förtroendet för de löpare som medverkar - för pengar och för att skryta om att vara först. Ultralöpning är ännu en liten sport som redan kämpar med regeldiskussioner, iscensatta evenemang, nybildade organisationer utan transparens och utan vare sig tillräckligt med resurser eller synbar vilja till verklig förändring.
Nej, det som hände i Nardò i natt är inget som bör stå i historieböckerna, annat än som en fotnot. Världen väntar fortfarande på vem blir först att springa 100 km på under 6 timmar.