Ok. Jag har inte kollat upp fakta i målet än. Men det mesta tyder nog på att jag lyckats bryta pektån på vänster fot. Skulle bara leka med barnen lite…
De hade byggt en hinderbana och använde en gammal tältsäng som ett hopphinder. De hoppade glatt över från sida till sida, men jag tyckte det såg mer utmanande ut att hoppa över den på längden. Jag är ju ändå gammal friidrottare. Hur svårt kan det va liksom? Faktum är att det nog inte var speciellt svårt, men på den tiden jag hoppade längdhopp så fanns det ingen sängkant i början på hoppet. Jag slog i. Rätt rejält. Men barnen tyckte i alla fall att jag fick till ett coolt fall, så nu har vi haft diskussioner om att landa mjukt och rulla runt. Alltid lär man dem något.
Ellen brukar försöka se till att göra sina runstreak-pass så tidigt som möjligt på dagen, men så förutseende hade inte jag varit. Ibland pratar vi om vad som skulle kunna bryta en runstreak – i mitt fall ligger dålig planering och för trött på kvällen alltid och skvalpar som en möjlig anledning att jag hoppar av. För Ellens del med ca 1300-dagar så skall det nog till egen intensivvård för att bryta. Eller om barnen blir dåliga och behöver sällskap till sjukhus eller liknande.
Jag började min nya runstreak mest som en knasig grej eftersom Brohäll föreslog att 6-dagars i Grekland var ett smart tillfälle att starta. Så jag har ”bara” hållt igång den sedan 13 februari. Hade nog nån lättare förkylning för någon vecka sedan, men då är det bara att anpassa tempot, så kanske tassade runt i 8-tempo i ett par kilometer vid ett par tillfällen. Det vill säga runstreaken kan inte alltid ses som ”träning”, utan är mycket oftare bara en form av rörelse. Och det ska ganska mycket till för att det inte skall vara vettigt, eller ok, att röra sig ca 20 minuter på en hel dag.
Men nu har jag ont i tån. Jag hade säkert kunnat tejpa ihop den med tån bredvid och fått till nåt haltande steg. Men dels är min runstreak inte så viktig och dels tror jag faktiskt att det här är ett tillfälle där det är smartare att hålla sig still än att röra på sig.
Dessutom är jag himla bra på att börja om på runstreaks så det skall nog gå bra den här gången också. Får se om jag väntar till nästa 6-dagars eller inte…
PS Läs gärna Ellens blogginlägg där hon förklarar vad en runstreak är, och kanske framförallt varför man väljer att göra en.
2 kommentarer
Sketans då, som vi säger här på Östgötaslätten. Hoppad du läker bra.
Jag har precis börjat ett runstreak där jag bara räknar in just löpning. Rört på mig har jag ju gjort varje dag sedan födseln ????
Krya på lilla tån.
Vänliga hälsningar
www alltutomlagom.blogspot.se
Det går sådär med att ta hand om tån… Kul att du också testar runstreak – det finns många intressanta aspekter i det konceptet som inte alla har med löpning att göra…