Backyard ultra – från bakgård till mästerskap, del 2

0

Backyard ultra har fullkomligt exploderat som ultrafenomen under 2019. Ursprungsloppet, Big’s Backyard Ultra, kallades i år för VM. I fredags meddelade Backyard Ultra att The Bridge Backyard Ultra har tilldelats SM-status nästa år. 

Vad innebär egentligen ett svenskt mästerskap? Vad är backyard ultra för tävlingsform och hur är den organiserad? Vi reder ut begreppen i en artikelserie i tre delar om backyard ultra.

  • Del 1 – en historik
  • Del 2 – tävlingsformen och organisationen
  • Del 3 – svenska mästerskapet i backyard ultra (publiceras 2019-10-31 kl. 20.00)

Del 2, tävlingsformen och organisationen

I den första delen gick vi igenom hela utvecklingen av backyard ultra, från den enskilda tävlingen Big’s Backyard Ultra till spridningen av konceptet till den fullständiga explosionen av nya tävlingar under 2019.

Med så många nya arrangörer och tävlingar har behovet uppstått att tydliggöra vad som egentligen krävs för att en tävling ska kunna kallas för backyard ultra. I slutet av 2018 skrev grundaren Gary Cantrell ett inlägg i Facebook-gruppen “Big Dog’s Backyard Ultra Run Group”, som var början till de riktlinjer som i januari blev till ett första utkast till “Regler för Backyard Ultra”. Dessa kan läsas på http://backyardultra.com/rules/.

I Sverige var Sweden Runners det första företaget som arrangerade backyard ultra-tävlingar, med Älvdalen Backyard Ultra och Backyard Ultra Sydkusten 2017. Sweden Runners drivs av eldsjälarna Marcus och Petra Ekenstierna, som har som sitt främsta syfte att få fler människor i Sverige att att röra på sig och hitta kärleken till löpning. 

– Det är också det som vi brinner för mest när det gäller backyard ultra; att se alla dem som överträffar vad de trodde var möjligt är vad som ger oss mest energi tillbaka, berättar Petra Ekenstierna, VD för Sweden Runners.

I strävan efter att bevara konceptet backyard ultra registrerade Sweden Runners i maj 2018 varumärket “Backyard Ultra” i EU. 

– Alla som deltar i ett backyard ultra-lopp ska kunna känna sig trygga med att loppet följer Backyard Ultras regler. Genom att skydda varumärket ger det oss, vid behov, möjlighet att neka arrangörer att använda varumärket. Det har helt enkelt varit en av många saker vi gjort för att skapa en homogen plattform för sporten, berättar Fredrik Davidsson.

Fredrik Davidsson under Löparkalaset i Trelleborg 2018. Foto: Hans Wachner.

Fredrik Davidsson är talesperson för den informella organisationen “Backyard Ultra”, som också inbegriper Marcus och Petra Ekenstierna och Gary och Sandra Cantrell.

– För mig så gäller det att vara disciplinerad och alltid skilja på vad som är Sweden Runners och vad som är Backyard Ultra. Och det är också viktigt att man utifrån skiljer på detta, då det är två helt olika saker, säger Marcus Ekenstierna.

Marcus och Petra Ekenstierna tillsammans med Gary “Laz” Cantrell i Älvdalen 2019. Foto: privat.

Organisationen Backyard Ultra är inte registrerad, utan en informell grupp med målet att bevara och utveckla backyard ultra-konceptet.

– Vi diskuterar olika saker löpande i gruppen. Men Laz är utan tvekan tongivande. Det är i dagsläget inte kommersiellt och det finns inga sådana uttalade mål, berättar Fredrik.

Petra Ekenstierna, Sandra och Gary Cantrell och Marcus Ekenstierna. Foto: privat.

De svenska kontakterna med Gary Cantrell etablerades första gången i oktober 2018. 

– Jag hade ingen tanke för lite mer än ett år sedan att jag idag överhuvudtaget skulle sitta och jobba så mycket med Backyard Ultra som vi gör, helt ideellt ska tilläggas. Och inte trodde jag att jag skulle ha kontakt med Gary Cantrell flera gånger i veckan gällande just Backyard Ultra, säger Marcus Ekenstierna.

– Och jag trodde absolut inte att Backyard Ultra skulle utvecklas så snabbt som det gör nu. Att det skulle bli stort det anade vi redan för två år sedan, men inte att det skulle gå så snabbt och att det skulle ske redan nu.

Grafik av Shaun Collins, med data av Rich Cranswick.

I Backyard Ultra-organisationen diskuteras utvecklingen av backyard ultra-konceptet, regelverk, partnerlopp, vilka tävlingar som ska tilldelas Golden Ticket osv. I detta ligger även att skydda varumärket Backyard Ultra, när aktörer som inte följer de uppsatta reglerna kallar sin tävling Backyard Ultra. 

– Det är absolut inget som är roligt, men tyvärr en sak som följer med i utvecklingen av Backyard Ultra, säger Marcus.

Även andra sporter har anammat begreppet backyard ultra, som exempelvis Backyard Ultra Swimrun.

– Dessa ber vi, när vi trillar över dem, att ändra sina namn. Men i dagsläget har vi varken lust, energi eller resurser att göra mer än att be snällt, förklarar Fredrik Davidsson.

Organisationen kring ultralöpning i Sverige

Backyard ultra är alltså en ny tävlingsform. Men är det ultralöpning? Låt oss ta ett sidospår och gå in på hur ultralöpning är organiserad i Sverige. 

Svenska Friidrottsförbundets kommitté (officiellt ett råd) för Ultradistanslöpning (KUL) skapades vid ett möte i Trollhättan 2006. Den uttalade målsättningen var att ge svensk ultralöpning det utrymme som det förtjänar i svensk friidrott.

– KUL verkar först och främst för att stötta och främja svensk ultralöpning, både i bredd och elit, säger Johan Steene, ordförande i KUL.

– Det innebär att vi försöker sprida information om ultralöpning till lopparrangörer och utövare, se till att det anordnas officiella mästerskap och att vi för kvalitetssäkrade ultramaratonrekord, samt att vi ska ha bra svensk representation vid internationella mästerskap i 100 km, 24-timmarslöpning samt i ulra-trail.

Det är Svenska Friidrottsförbundet (SFIF) som beslutar om en gren ska få mästerskapsstatus. SFIF har gett 100 km SM-status, medan 24-timmarslöpning har status av riksmästerskap (RM), liksom sedan 2018 även ultra-trail. Att 24-timmars och ultra-trail inte har SM-status handlar bl.a. om storleken på startfältet, nivån på deltagare, resultat, klubbar och tävlingar.

Inom friidrotten finns det i sin tur ett internationellt förbund, IAAF, som ansvarar för de internationella mästerskapen. Under IAAF finns IAU, det Internationella Förbundet för Ultralöpning, som anordnar världsmästerskap på 100 km under översyn av IAAF, samt VM på 24-timmarslöpning, 50 km och traillöpning, och kontinentala mästerskap på 50 km, 100 km och 24-timmarslöpning.

Backyard ultra finns dock inte inom denna organisation och Johan Steene betraktar det inte som KUL:s ansvar, även om han menar att det är en tävling i ultralöpning.

– Kommittén för svensk ultralöpning har egentligen ingenting med tävlingsformen backyard ultra att göra. Däremot uppmuntrar vi och stödjer dessa tävlingar. Det är jätteroligt att folk engagerar sig och arrangerar lopp som får fler i rörelse, det utvecklas nya koncept hela tiden, säger Johan Steene.

Johan Steene och Gary “Laz” Cantrell i samspråk efter Johans seger i Älvdalen Backyard Ultra 2019. Foto: Daniel Westergren

KUL har haft uppe frågan om att registrera rekord inom backyard ultra. 

– Men vi har i nuläget beslutat att inte göra det. Det är en tävlingsform som det är svårt att prata om rekord i en allmän mening, eftersom det är en elimineringsstävling och man inte kan styra över sitt eget resultat, säger Johan Steene.

Inte ens IAU kallar de noggrant granskade och sanktionerade rekorden på sina distanser för världsrekord, utan världsbästa, World’s Best Performances. Termen “världsrekord” är förbehållen IAAF. 

I Sverige administreras och sammanställs rekorden i den ideella föreningen Ultradistans.se, som benämner dem ultramaratonrekord. Där förs rekord över 6-timmars, 12-timmars, 24-timmars, 48-timmars, 6-dagars, 100 km och 100 miles. Sedan 2012 kan sådana rekord även vara mellantider i ett längre lopp. Dock sticker 100 km ut, då det är en officiell friidrottsgren och har därmed benämningen svenskt rekord, precis som t.ex. 100 m.

– Dessutom vill vi ha en legitimitet och renhet på olika sätt när det gäller rekordnoteringar. Det gäller sådana saker som doping till kontrollmätta och jämförbara banor. Precis som för alla andra löpgrenar inom friidrotten.

För att rekordet ska vara giltigt måste ett antal förutsättningar gälla, som att banan är kontrollmätt, tävlingen sanktionerad av Friidrottsförbundet (eller motsvarande nationell organisation utomlands) och att negativt dopingtest ska ha utförts.

Sammanfattning

Sporten backyard ultra är alltså en fristående tävlingsform (även om den kan betraktas som ultralöpning), som inte lyder under Svenska Friidrottsförbundet eller Riksidrottsförbundets bestämmelser. Därför finns det inte heller några nationella eller internationella förbund som för rekord eller ansvarar för mästerskap.

Den informella gruppen Backyard Ultra är det styrande organet, även om det formellt är Sweden Runners som äger varumärket.

Share.

About Author

Instagram: @ultrawestis

Leave A Reply