Det svenska ultralöpningsåret 2019 - del 4, väg/bana herrar

Linus Wirén och Elov Olsson stod för årets allra största ultraprestationer på väg/bana. Men innan vi går in på Linus Wiréns två (!) tävlingar på över 90 km under 2019, låt oss dyka ner lite i historieböckerna. För det där med svenskt rekord i 6-timmarslöpning är inte helt enkelt.

Svenska rekord på 6-timmars - en historik

Till skillnad från 100 km noteras inga officiella svenska rekord på 6-timmars av Svenska Friidrottsförbundet. Men KUL, Svenska Friidrottsförbundets Kommitté för ultradistanslöpning, för sedan 2006 listor över svenska ultramaratonrekord i bland annat 6-timmarslöpning. Det var dock inte förrän 2012 som även passeringar i längre lopp betraktades som rekord.

Formellt sett var det därför svenskt ultramaratonrekord när Reima Hartikainen var först att springa över 80 km i en specifik 6-timmarstävling, när han i Norge 2005 noterades för 84,251 km. Rekord var det även när Jonas Buud på en 200-metersbana inomhus i Karlstad sprang 89,334 km 2010.

När Jonas Buud sedan blev VM-tvåa på 100 km i april 2012 (på 6:28:58) passerade han mellantiden halvvägs in på det sista 20 km-varvet på under 6 timmar och noterades därför för 90,000 km på 6 timmar. Samma månad antogs alltså de nya rekordreglerna, så att det resultatet blev tangerat svenskt rekord, tillsammans med Rune Larssons passertid från 1987 i hans snabbaste 100 km-lopp (6:43:36). 

På grund av varvets längd slog Jonas Buud det rekordet med 12 meter när han 2015 blev världsmästare på 100 km (på det gällande svenska rekordet 6:22:44). Han passerade då 90,012 km på 5:43, alltså två minuter snabbare än hans fantastiska segertid på Ultravasan 90 km månaden innan. 

För övrigt passerade även Fritjof Fagerlund 90 km strax under 6 timmar på VM 2015, men det betraktades inte som delat svenskt ultramaratonrekord eftersom han inte dopingtestades (ett krav som infördes i januari 2015, för rekordnoteringar därefter).

Men det var först 2016 som André Rangelind blev förste svensk att efter de nya reglerna från 2012 slå ett svenskt ultramaratonrekord i 6-timmarslöpning i just en 6-timmarstävling. Ett halvår efter sin raketdebut som ultralöpare, med banrekord på Silverleden på 1 dag och kollaps på SM 100 km, nådde han 90,200 km i Borlänge.

Svenskt ultramaratonrekord av Linus Wirén

Sedan André blev pappa och tog paus från elitsatsandet 2018 är det Linus Wirén som har jagat hans svenska rekord. I Tyskland i mars 2019 var Linus bara 167 meter ifrån rekordet. Men på sin barndoms löpvägar runt Byttorpssjön i Borås i november så kom det alltså. 91,540 km lyder Linus nya svenska rekord på.

– Det känns fantastiskt bra. Var en dröm att slå det på hemmaplan, riktigt gott att det gick vägen, sa Linus efter att han hade slagit rekordet.

Med sina två tävlingar över 90 km var han faktiskt den ende i världen över denna gräns i en 6-timmarstävling sedan André Rangelind 2016.

- Ja, det var ett bra år. Jag fick till två bra 6-timmars och riktigt roligt att sedan i november kunna ta det svenska- och nordiska rekordet i Borås, säger Linus.

I skrivande stund är han dock skadad, en stressreaktion i skenbenet som han drog på sig under ett träningsläger i Sydafrika i januari. Men SM och VM på 100 km är två av målen för 2020, plus något maraton och förmodligen några lopp under Fjällmaratonveckan i Åre i sommar.

Fantastiska insatser av Elov och Linus på SM

Linus gjorde en tredje högklassig prestation på vägultra under 2019, då han sprang 100 km på 6:44:18 på en kuperad bana i Ljungskile en regnig julidag, i en tävling arrangerad av hans klubb Hälle IF. Ändå vann han inte den tävlingen. Elov Olsson såg nämligen till att Linus inte kunde ta ett andra raka SM-guld genom att springa in på lysande 6:38:44. Jonas Buud är den ende svensk som har sprungit snabbare och tiden placerade Elov som femma i världen 2019.

- Grymt skönt att äntligen snitta under 4:00 min/km i 100 km, säger Elov.

Men vi spolar tillbaka fyra veckor. Då gick den 94:e (!) upplagan av världens största ultramaraton, Comrades Marathon i Sydafrika med omkring 20 000 deltagare. Elov Olsson gjorde sin bästa insats hittills och slutade på en imponerande 14:e-plats, vilket gjorde honom till tredje bästa europé. I år var det en så kallad Up Run, 87 km från Durban upp till Pietermaritzburg med 1 800 meter uppför och 1 100 meter nerför.

- Då jag ser mig som en bättre utförslöpare, så är jag väldigt nöjd hur jag presterade. 14:e plats, med känslan att jag inte hade en perfekt dag. Men var stark på slutet som vanligt och plockade placeringar hela vägen in i mål, berättar Elov.

Bara fyra veckor senare var det alltså dags för SM.

- Mellan loppen kändes benen väldigt slitna och jag var lite orolig för hur det skulle gå på SM i 100 km. När jag väl startade, så kändes det dock bra och jag satte upp ett tempo för att springa på en sluttid under 6:30 (3:54 min/km). Linus tyckte väl att det gick lite för fort och släppte ganska tidigt, säger Elov.

Efter runt 60 km gjorde sig Comrades-loppet påmint i hälsenor och vader. 

- Var rejält stel och fick till och med stanna till och stretcha. Blev lite bättre, men resten av loppet var det smärtsamt i vaderna, säger Elov.

Likväl blev det alltså en suverän segertid och även Linus Wirén höll i och var med 6:44:18 delad nummer nio i världen 2019, på samma tid som britten Charles Harpur, som var trea i Ultravasan.

En intressant detalj är att de fyra löpare som var snabbare än Elov Olsson i världen 2019 noterade sina tider antingen i det specialarrangerade skolanseringsprojektet Project Carbon X av Hoke One One (som för övrigt sponsrar de tre killarna i Ockelbomaffian, Elov Olsson, Joacim Lantz och Johan Lantz, plus Fritjof Fagerlund) eller på den omdiskuterade banan för Lake Saroma 100 km Ultramarathon i Japan. 

Lake Saroma-banan har omkring 47 km i avstånd mellan start och mål (47 %), vilket potentiellt kan ge stor fördel av medvind, speciellt då banan också går längs vattnet. Både herrarnas och damernas världsrekord är från Lake Saroma och tre av världens fyra bästa herrtider genom tiderna är satta på den banan. Bland andra ultralöpningshistorikern Andy Milroy anser att högst 30 % avstånd mellan start och mål borde tillåtas för rekord (IAAF beslutade 2003 att höja gränsen till 50 %, efter påtryckningar av den japaneske representanten).

För Elovs del så väntar en blandad kompott under 2020: Hamburg Marathon i april, Comrades Marathon, Fjällmaratonveckan i Åre, Ultravasan 45, VM på 100 km, Festival des Templiers och 100 miles på Desert Solstice Track Invitational i december.

https://paceonearth.se/podcast/avsnitt-1-samtal-med-elov-olsson">Lyssna på Elov Olsson i Pace on Earth's första poddavsnitt från 2017

Fritjof skadad efter Comrades

Comrades Marathon är också en favorittävling för 2018 års Ultravasanvinnare Fritjof Fagerlund. I år gjorde han sin fjärde start (med de tidigare placeringarna 14-10-15). En del strul under loppet gjorde att han 2019 “bara” blev 26:a, men likväl fjärde bästa europé. I samband med det drog han dessutom på sig en överansträngningsskada i hälsenan, vilket höll honom borta från träning ända fram till precis innan Ultravasan.

Fritjof har aviserat att 2020 eventuellt skulle kunna bli hans sista säsong som elitlöpare. Comrades är ett uppenbart mål, där Elov och Fritjof i år bland annat ställs mot Jim Walmsley.

https://paceonearth.se/podcast/074-fritjof-fagerlund">Lyssna på Fritjof Fagerlund efter segern i Ultravasan 90 2018

Fler snabba tider på SM

Innan vi går upp till de längre ultradistanserna förtjänar två ytterligare prestationer på SM att nämnas. På den av svenskar sällan löpta distansen 50 km var Joacim Lantz förste svensk någonsin att ta sig under tre timmar. Tiden 2:57:51 gjorde honom till 39:a i världen 2019 på en distans som är större i många andra länder. VM har hållits sedan 2005 och ytterligare tre av världens största ultratävlingar arrangeras i Sydafrika, där det 56 km långa Two Oceans Marathon lockar över 12 000 deltagare (med officiella mellantider vid 50 km).

Trea på SM 100 km blev Sebastian Pokorny. Trots att 2018 års SM-tvåa förbättrade sin tid från 2018 med nästan 14 minuter gjorde omständigheterna med träningen inför loppet att Sebastian inte vad där för att prestera på topp. I slutet av mars 2020 har han tänkt att SM-tiden på 7:24:40 ska putsas till under 6:57, den indikativa VM-kvalgränsen.

https://paceonearth.se/podcast/145-sebastian-pokorny-mot-sub-7h-pa-100-km">Lyssna på Sebastian Pokorny och hans väg mot sub-7h på 100 km

Placeringsmässigt var det dock nästan en timme ner till 50-plussarna Roger Kjellsson (8:21:57) och Sören Forsberg (8:25:27) och det 20-25 år yngre relativt nyblivne ultralöparen Hannes Svensson (8:28:45). 

Sörens tid var svenskt åldersrekord i klassen M55 och gjorde honom till trea i världen i M55 förra året. Roger gjorde den näst bästa svenska tiden någonsin i klassen M50 (Kurt Karlsson har åldersrekordet på 7:50:50 från 1983!).

Nya landslagsaktuella 24-timmarslöpare

2019 innebar VM-år i 24-timmarslöpning. Liksom på damsidan var det dock inga svenska prestationer av större intresse. Visserligen slog Göteborgaren Branislav Pavic personligt rekord med 221,114 km (51:a i herrklassen), men han tävlade för Bosnien-Hercegovina. Dan Välitalo (56:a med 216,788 km) och Johan Steene (85:a med 204,075 km) gjorde resultat långt under sin förmåga. Johan Steene har det nordiska rekordet på 266,515 km från när han blev bronsmedaljör på VM 2017. 

Ivan Bretan kvalade vid 54 års ålder för första gången in till ett VM, men en skada hindrade honom från att delta. Han vann 24-timmarstävlingen i Espoo, Finland i februari med 240,976 km bara två månader efter att han sprang 241,568 km på Personliga Rekordens Tävling. 

Årets två bästa 24-timmarstävlingar kom i stället i slutet av året. Torbjörn “Tobbe” Gyllebring hade sprungit 43 varv och blivit femma i Big’s Backyard Ultra i oktober. Bara fem veckor senare skulle han testa på 24-timmars på inomhusbanan på Bislet i Oslo, inför ett mer seriöst försök att klara EM-kvalgränsen i Espoo 2020. Men det slutade med seger och 246,227 km, 11 km över den indikativa kvalgränsen för att få delta i EM i 24-timmars 2020.

https://paceonearth.se/podcast/137-tobbe-gyllebring">Lyssna på Tobbe Gyllebring, ett ultrasamtal utan sköldar, från december 2019

Martin, världens bästa 50-plussare

Martin Scharp, en annan 50-plussare, hade under hela året strävat efter att ta sig in i landslaget genom att klara minst 240 km, som då var uppsatt som gräns. I Danmark i juni blev det 233,556 km och i ett stekande soligt Skövde i slutet av juli vann han riksmästerskapet med 232,753 km. Men på PRT - Personliga Rekordens Tävling i december fick han till slut alla pusselbitar på plats. Efter att han hade passerat 240 km fick han med en fantastisk avslutning, där en nytänd Sebastian Pokorny bidrog med bra hjälp, ihop ytterligare nästan 8 km. 

247,898 km gjorde Martin Scharp till 30:e i världen 2019, men bäst av alla över 50 år.

Sverige har nu alltså fem herrar som potentiellt kan bli uttagna till EM i 24-timmars i september: Martin Scharp, Torbjörn Gyllebring, Ivan Bretan, Dan Välitalo och Johan Steene.

Sebastian Pokorny, ytterligare en uppenbar landslagskandidat för framtiden, spände bågen högt i sin första 24-timmarstävling och nådde 100 miles på 14:35:57, den sjätte snabbaste officiellt noterade svenska tiden någonsin på 100 miles. Men sedan blev det stopp, även om den fantastiska avslutningen ändå gjorde att han skrapade ihop 212,088 km. Längre under 2019 sprang, förutom ovan nämnda, även Tobias Lundgren (227,790 km) och Mikael Gottberg (216,534 km).

Övriga medaljörer i det femte riksmästerskapet i 24-timmars blev Oscar Sjölander (207,984 km) och André Rangelind (197,546 km).

Världsrekordförsök på 6-dagars

En av de ultratävlingar under 2019 som troligen följdes av flest svenskar var Six Days in the Dome i augusti. Johnny Hällneby, som i varierade väderförhållanden hade slagit svenskt rekord med 880,311 km året innan, hade aviserat att han ville ge sig på självaste Yiannis Kouros’ världsrekord på 1 036,800 km. Ganska tidigt visade det sig att allting inte stod rätt till i kroppen i den högljudda skridskoarenan. Efter 48 timmar var han dock fortfarande före sin rekordplan och 349 km är den tredje längsta distansen av en svensk någonsin på 48-timmars.

Efter att ha brutit ihop och kommit igen blev det till slut 822,165 km och en fjärdeplats i den tävling som hade samlat flera av världens just nu bästa 6-dagarslöpare.

Med det var Johnny inte ens bäste svensk. I maj hade Sten Orsvärn, som 2018 gjorde svensk bästanotering på 48-timmars (393,984 km, men räknas inte som svenskt ultramaratonrekord, då ingen dopingkontroll genomfördes) debuterat på 6-dagars med 840,625 km. Tillsammans med Johan Steene, som sprang 870,9 km 2017 och som skulle ha deltagit i Six Days in the Dome, har Sverige tre av världens bästa 6-dagarslöpare.

Fler resultat på 6- och 12-timmars

Snäppet under nämnda prestationer gjordes ytterligare bra resultat på 6- och 12-timmars. Anders Hellner vann Skövde 6-timmars på 77,990 km, före Dan Välitalo på 77,229 km och Josef Snellman (som senare slog FKT, Fastest Known Time, på Bergslagsleden) på 74,934 km och Viktor Stenqvist på 73,786 km. När Linus Wirén slog svenskt rekord hemma i Borås slog en annan hemmalöpare, Anton Wilson, personligt rekord med 76,860 km.

Mattias Malviker Wellermark hade som längst sprungit 51 km i Bjäre Trail Run innan han gav sig på 12-timmars på Personliga Rekordens Tävling och vann i kamp med Lina Karlsson på 130,181 km. Sebastian Pokorny passerade efter 12 timmar i sin 24-timmarstävling på 133,385 km.

Längst på 12-timmars nådde annars Dan Välitalo, som sprang 135,535 km i Danmark i september.

Spartathlon

Utöver Comrades Marathon är Spartathlon världens mest prestigefyllda ultratävling på väg. 2019 hölls den 37:e upplagan av den tävling där Yiannis Kouros blev ett namn för världen i premiärupplagan 1983 (han vann alla fyra gånger som han ställde upp) och där Sveriges ultrapionjär Rune Larsson sprang tio gånger och skördade stora framgångar, med bland annat tre segrar 1987, 1988 och 1993. Spartathlon är 246 km från Aten till Sparta, den verkliga sträcka som Feidippides sprang år 490 f.Kr. för att be om förstärkning till slaget vid Marathon.

När 2018 års nia Dan Välitalo fokuserade på VM i 24-timmars blev Tobias Lundgren i sin fjärde Spartathlon bäst av de svenska herrarna, på 30:e plats (bättre placering, men sämre tid än när han sprang 2016 och 2017).

Bästa svenska prestationer på väg/bana under 2019

Listan är rangordnad utifrån de poäng som resultat ger enligt https://www.ultradistans.se/?page_id=100">[SPAN:mpaccu44d]</a><em>, där resultat på olika distanser kan jämföras.

1. Elov Olsson, 845p (6.38.44, 100 km)

Linus Wirén, 833p (91,540 km, 6-timmars)

Linus Wirén, 826p (6.44.18, 100 km)

Joacim Lantz, 778p (2.57.51, 50 km)

Martin Scharp, 703p (247,898 km, 24-timmars)

Sebastian Pokorny, 702p (7.24.40, 100 km)

Torbjörn Gyllebring, 692p (246,227 km, 24-timmars)

Sten Orsvärn, 663p (840,625 km, 6-dagars)

Ivan Bretan, 658p (240,976 km, 24-timmars)

Johnny Hällneby, 628p (822,165 km, 6-dagars)

Sebastian Pokorny, 618p (14.35.57, 100 miles)

Martin Scharp, 609p (233,556 km, 24-timmars)

Martin Scharp, 604p (232,753 km, 24-timmars)

Dan Välitalo, 587p (135,535 km, 12-timmars)

Anders Hellner, 580p (77,990 km, 6-timmars)

Tobias Lundgren, 572p (227,790 km, 24-timmars)

Dan Välitalo, 565p (77,229 km, 6-timmars)

Anton Wilson, 558p (76,860 km, 6-timmars)

Roger Kjellsson, 557p (8.21.57, 100 km)

Sören Forsberg, 548p (8.25.27, 100 km)

Hannes Svensson, 542p (8.28.45, 100 km)