Efter Swedish Alpine Ultra: segerintervju med Jonas Johansson

Bröderna Johansson återigen längst fram i Swedish Alpine Ultra. Foto: Jonas Johansson

Det har aldrig varit varmare och torrare under Swedish Alpine Ultra än i år. Den snabba banan, ett par vältränade bröder och en fjällvan hemmatjej bidrog till imponerande banrekord för både herrar och damer.

Jonas Johansson vann på 11:05:09, 47 minuter snabbare än fjolårets rekord. Lillebror Tobias Johansson kom i mål 6 minuter senare. Även trean Lars Hedlund tog sig med 11:50:18 under det tidigare banrekordet, trots (eller tack vare) ett par veckors träningsuppehåll på grund av en skada som han ådrog sig under High Coast Ultra.

På damsidan slet sig Anna Carlsson från Abisko till en tid på 12:33:44, 38 minuter under hennes eget rekord från debuten förra året. Tvåa blev spanskan Jessica Assensio på 15:12:54, strax före ytterligare en hemmalöpare, Eva Haverskog på 15:31:34.

Vi tog ett snack med herrsegraren Jonas Johansson, om Swedish Alpine Ultra som ett långt träningspass med brorsan inför UTMB, om vad som gör loppet så speciellt och om UTMB och andra mål framöver.

Ultramarathon: Stort grattis till ännu en seger i Swedish Alpine Ultra! Det är en tävling som börjar bli synonym med bröderna Johansson. 🙂

Du såg ju loppet som ett tufft träningspass inför UTMB. Men du slog banrekordet med besked och utifrån ser det ju ut som ett av dina bästa lopp i karriären. Hur kändes det?

Johansson: Loppet kändes riktigt bra från start och vi försökte hålla en kontrollerad fart hela vägen för att inte gå in i väggen. Det var nog mitt bästa lopp formmässigt men min vinst från 2015 i samma tävling klassar jag fortfarande som det lopp jag verkligen lyckades plocka ur allt jag hade under de svåra snöförhållanden som var då.

Jonas Johansson håller täten före Tobias Johansson, strax efter Abiskojaure med mindre än 15 km kvar. Foto: Cecilia Rydberg

Ultramarathon: Berätta om loppet. Hade du några särskilda svackor? Energiproblem? Något annorlunda jämfört med tidigare SAU?

Johansson: Vi startade kontrollerat, jag och Tobias tog direkt täten och höll ett bekvämt tempo. Vi kunde se Anna Carlsson en bit efter oss åtminstone halvvägs till Kebnekaise fjällstation. Efter det såg vi ingen medtävlande under resten av tävlingen. Jag experimenterade med några saker under loppet bland annat energin som jag tycker att jag lyckades väldigt bra med. Inga svackor eller känningar i magen över huvud taget.

Det enda problemet med detta lopp var att jag hade ett par för stora/klumpiga skor för den här typen av terräng, jag är van att springa i Salomon sense/sense ultra under Swedish Alpine men denna gång körde jag i de betydligt bekvämare Altra lone peak som visade sig vara lite för klumpiga så jag snubblade otaliga gånger och åkte i backen säkert 5 – 6 gånger.

Ultramarathon: Förra året gick du i mål hand i hand med brorsan Tobias. I år kom han några minuter efter dig. Sprang ni tillsammans under loppet? Vad gjorde dig starkare? Såg du några andra under loppet?

Johansson: Jag och Tobias sprang tillsammans hela vägen men efter Alesjaure lyckades inte Tobias få in någon mer energi och han blev tröttare och tröttare, när det var ca 10km kvar sa han att jag skulle springa iväg själv för han kände sig yr och skulle ta det lite lugnt ett tag och därifrån körde jag själv då jag fortfarande kände mig väldigt pigg.

Ultramarathon: Du och Tobias återkommer ju år från år till Swedish Alpine Ultra. Vad är det som gör det loppet så speciellt?

Johansson: Detta är så mycket mer än en löptävling, vi är många som har sprungit detta lopp år efter år och vi träffas i Nikkaluokta dagen innan tävling och snackar om loppet och livet. Sedan fortsätter det på lördag kväll/söndag då alla går i mål och de som redan gått i mål hänger kvar så länge de orkar för att heja in de som fortfarande är ute och kämpar. I år hade dessutom Anna (första dam) och Roger en grillkväll med bastu och bad på söndagen efter det att alla hade gått i mål vilket var väldigt uppskattat.

Ultramarathon: Hur känns det nu några dagar efteråt, med tanke på att du såg det som ett träningspass inför UTMB?

Johansson: Jag är väldigt nöjd med formen och att jag fick möjlighet att testa upplägget inför UTMB vilket visade sig fungera väldigt bra.

Ultramarathon: Du har tidigare gjort CCC & TDS under UTMB-veckan. I år ger du dig på den längsta distansen. Vad har du för mål med UTMB?

Johansson: Jag har haft UTMB som mål under många år och tävlingarna i alperna har gått bättre och bättre och nu känns det som allt börjar falla på plats. Jag spenderade bland annat en vecka i Chamonix nu i juni då jag rekade alla delar av banan jag inte tidigare har sprungit på och hade en väldigt bra känsla, nu känner jag att jag har förberett mig så bra jag kan.

Ultramarathon: Vad har du för mål & ambitioner med din löpning? Kommande mål efter UTMB?

Johansson: Jag anser att jag fortfarande har mycket utvecklingspotential och kommer under kommande säsong lägga ännu mer tid på träning och tävling för att kunna plocka fram det där extra. Generellt så presterar jag bättre på längre och mer kuperade lopp så jag kommer troligen att rikta in mig än mer på dem.

Ultramarathon: Vad är din drivkraft generellt med löpningen?

Johansson: Våra kroppar klarar så otroligt mycket mer än vad man tror och jag har alltid haft en lite naiv syn på hur stora vissa utmaningar egentligen är förrän de är genomförda. Därför har en av mina drivkrafter länge varit att ta reda på vart just mina begränsningar finns.

Ultramarathon: Stort grattis igen och lycka till på UTMB!

Johansson: Tack så mycket!

Segerintervju med Anna Carlsson
Fullständig resultatlista
Inlägg inför Swedish Alpine Ultra 2018