Vilken tid är bäst? – en ingående jämförelse mellan Buud & Walmsley på Ultravasan & Buuds svenska rekord på 100 km

Att jämföra banrekord i trailtävlingar är alltid svårt. Förutom att väderförhållanden kan skilja är det inte ovanligt med omdragningar av banan.

Jim Walmsley är den enda förutom Jonas Buud som har sprungit Ultravasan på en tid under 6 timmar. Med 5:47:28 var han 2019 bara 2 minuter och 20 sekunder från Buuds banrekord från 2015. Hur mycket skulle ha skiljt om banorna hade varit identiska?

För de löpare som springer Ultravasan från 2023 och framåt kommer det bli betydligt svårare att slå rekordet. Det är nämligen en avsevärd skillnad i början av banan, som för de allra snabbaste kan påverka så mycket som 8-10 minuter bara fram till Smågan.

1. Start till Smågan

Från och med 2023 följer man nämligen Vasaloppsleden redan från start. Man springer över det från TV välbekanta fältet i början, över vägen och uppför den berömda branta backen där skidåkarna brukar trängas. Först efter drygt 8 kilometer på stigar, 2 km före kontrollen i Smågan, kommer man ut på den väg som man tidigare år har sprungit på redan från start.

Förutom att det blir ungefär 1,5 km längre är det alltså mestadels på stig istället för väg, samt en betydligt brantare och totalt sett lite högre stigning.

2. Före Mångsbodarna

Den andra delen som skiljer sig är på två ställen strax före Mångsbodarna. En sen tvist med markägare 2018 gjorde att det blev 500 meter obanat strax efter 18 km. Till 2019 hade man lagt nya spänger, men fortsatt med delar av den nya bandragningen. Även vid omkring 21 km skiljer sig banorna från 2019 och framåt jämfört med dragningen från 2015.

Totalt sett gör dessa olikheter dock ingen nämnvärd skillnad i distans eller tid. Jonas Buud avverkade sträckan på strax under 17:30 2015, medan Jim Walmsley, som på den delen av banan höll ett generellt sett något högre tempo, gjorde det på 17:10. En försumbar skillnad.

3. Efter Mångsbodarna

En mer betydande skillnad är dock precis efter kontrollen i Mångsbodarna. Där sprang Jonas Buud 2015 längs Vasaloppsspåret, medan banan 2019 tog en nordligare riktning. Även om det bara verkar ha varit ett par hundra meter längre 2019 var ungefär lika mycket av den här delen obanat 2019, varför hastigheten gick ner.

Det är också här man skulle kunna säga att banrekordet gled Walmsley ur händerna. Den sträckan tog nämligen 12:15 för Buud 2015, men hela tre minuter längre för Walmsley 2019. Detta att jämföra med den totala tiden mellan Mångsbodarna och Risberg, 41:53 för Buud respektive 42:15 för Walmsley.

Walmsley var alltså nästan lika snabb över hela den etappen, även om han tappade tre minuter under 4 kilometers löpning. Kanske han också blev stressad över att tappa i tid mot det rekord som han jagade?

4. Före Eldris

Den sista betydande skillnaden är strax före Eldris. Medan banan både 2015 och 2022 följde Vasaloppsspåret tog den 2019 (liksom 2018) av till vänster efter 78-79 km. Distansmässigt är det ingen egentlig skillnad och banan 2019 bör inte ha varit långsammare än 2015.

Vid det här laget hade Walmsleys klocka lagt av, så det finns inga tider att jämföra med. Men i Hökberg passerade Jonas Buud 2015 på 4:29:49, med Walmsey 2019 41 sekunder efter. Till Eldris kom Buud 2015 efter 5:08:58, med Walmsey 2019 2:12 senare. Om det tidstappet hade med omdragningen att göra är givetvis svårt att avgöra. Avståndet i mål var ungefär detsamma, 2:20.

Som synes på kartan är det också en något längre sträckning 2023, direkt efter Eldris.

5. Mora

Även inne i Mora sprang man 2015 norr om Skepphusviken och senare år söder om. Det ska inte ha haft någon påverkan på tider. Från 2022 är också målgången ett par hundra meter tidigare.

Sammanfattning Ultravasan 2015 vs 2019

Om man gör en direkt jämförelse mellan Buuds båda gpx-filer, 2015 och 2019, visar den 2015 90,14 km med 951 höjdmeter och 2019 91,12 km med 958 höjdmeter. Detta i verktyget plotaroute.com. Alltså ungefär 1 km längre 2019.

Buuds “grade-adjusted pace”, alltså med hänsyn tagen till alla uppförs- och nerförsbackar, är enligt standardinställningen för detta i Plotaroute 3:40 min/km. Lägger man in motsvarande tempo för 2019 års bana får man en tid som är ganska precis 4 minuter långsammare än 2015.

Om skillnaden mellan 2015 och 2019 års banor verkligen är 4 minuter har förstås också med andra faktorer att göra, som hur man behärskar teknisk terräng med mera. Temperaturmässigt var det ganska likt. Men man kan nog ändå konstatera att med alla andra faktorer lika skulle Walmsley ha slagit rekordet om banorna varit identiska.

Då ska man dock ta hänsyn till att Buud inte var jagad 2015 och inte hade någon tid att slå. Han trodde heller inte på förhand att det skulle vara möjligt att springa så snabbt. Walmsley hade en specifik tid att jaga och en plan specifikt för det ändamålet, även om Patrik Wikströms jakt efter spurtpriset i Mångsbodarna gjorde att inledningen gick snabbare än planerat och han hade inte heller sprungit banan tidigare.

Om 2015 års Buud och 2019 års Walmsley hade sprungit sida vid sida är det omöjligt att veta vem som hade vunnit.

Hur snabbt kan man springa Ultravasan?

ITRA, det internationella traillöpningsförbundet, har en ranking där tider i traillopp poängsätts enligt en formel som ska göra olika prestationer jämförbara. Det är förstås omöjligt att i praktiken göra exakta jämförelser mellan prestationer i olika trailtävlingar, men det kan vara en indikation.

ITRA gav Jonas Buuds tid i Ultravasan 2015 ett score på 915, medan Walmsley 2019 fick 913. Walmsleys högsta ITRA Score på en jämförbar distans är 955 från Ultra-Trail Cape Town 100 km 2021 och 957 i Lake Sonoma 50 miles 2018 (han fick ännu högre i Western States 100 miles 2019). ITRA skulle ge motsvarande score för en tid runt 5:30 i Ultravasan.

Även om man lägger till 10-15 minuter för längre bandragning 2023 jämfört med 2015 skulle det alltså kunna vara möjligt att slå rekordet. Men då krävs en prestation i yppersta världsklass, i paritet med det bästa som har presterats som allra bäst i andra trailtävlingar.

Om det är någon som skulle kunna ha den möjligheten är det nederländaren Piet Wiersma. Han var tre sekunder från segern i sin debut i Comrades Marathon och har siktet inställt på att bli först under 6 timmar på 100 km. Hans namn står i startlistan för årets Ultravasan. Och en fördel han har är de skor som inte fanns 2015.

Ultravasan90 2015 vs svenskt rekord på 100 km

Jonas Buud hävdar själv att hans tid på Ultravasan 2015 är bättre än hans svenska rekord på 100 km. Ultravasan var 22 augusti 2015. 12 september, alltså bara tre veckor senare, blev Buud världsmästare på 100 km på det ännu gällande svenska rekordet 6:22:44. Vilket rekord är bäst?

Återigen kan vi gå till Buuds egen Strava och kolla in gpx-filerna. På grund av dålig gps-mottagning vid starten av 100 km får vi dra bort den första kilometern. Men om man på motsvarande sätt tar hänsyn till de små höjdskillnaderna i VM-loppet (ungefär 250 höjdmeter totalt) kan snittempot på 3:50 min/km dras ner till 3:47 min/km, för att kunna jämföra med Ultravasan. Om man verkligen bör dra av så mycket som 3 sek/km kan man förvisso ifrågasätta, men vi utgår från det.

Saken är den att snittempot i Ultravasan, för tiden 5:45:08, är närmast identisk med VM-snittet, 3:49-3:50 min/km. Om man tar hänsyn till stigningar också för Ultravasan, ja då får vi ett tempo som motsvarar 3:40 min/km i “platt-tempo”, att jämföra med det stigningsanpassade 3:47 min/km från VM-loppet. Detta utan att ta hänsyn till underlaget, där delar av Ultravasan går på stigar som förstås drar ner tempot en aning.

Då VM-loppet pågick i 37 minuter längre innebär det ett något lägre tempo. Men om man med Fredrik Elinders mångkampstabell jämför 6:22:44 på 100 km med motsvarande prestation på 6-timmars ger det 95,25 km, ett tempo på på 3:47 min/km, tre sekunder snabbare än på 100 km. Vi kan då grovt räkna på ytterligare 3 sek/km för att komma ner till Ultravasans 90 km, alltså 3:44 min/km. Drar vi av ytterligare 3 sek/km för höjdsskillnaderna på 100 km, som vi konstaterade tidigare, kommer vi alltså till 3:41 min/km som jämförbart platt-tempo på 90 km.

Alltså, 3:40 min/km i platt-tempo i Ultravasan 2015. 3:41 min/km i jämförbart platt-tempo för 90 km från VM-loppet. Redan utan hänsyn tagen till underlag kan man konstatera att Ultravasan 2015 är bättre än det svenska rekordet på 100 km som gav VM-guld tre veckor senare.

Om Jonas Buud hade sprungit VM-loppet på 100 km samma dag som han sprang Ultravasan, ja då hade vi säkerligen sett en tid under 6:15, så bra är tiden från Ultravasan.

År 2015 hade bara två personer i världen sprungit under 6:15 på 100 km, britten Don Ritchie med 6:10:20 1978 (på bana och därför inte erkänt av World Athletics) och japanen Takahiro Sunada med 6:13:33 1998 i det omtalade Lake Saroma Ultramaraton (där avståndet mellan start och mål möjliggör betydande fördel av ofta förekommande medvind).